Fig. 1. Parti av karta av Petrus Tillaeus från 1733. Norr är t.h. på kartan. XX är kvarteret Åkermannen. Lenmans fastighet syns i bildens centrum i sydvästra hörnet av korsningen mellan Trädgårdsgatan (Scheelegatan) och Reparebansgatan (Fleminggatan). Den bestod av tre hus ställda i vinkel, vilka senare skulle byggas samman. Egendomen omfattade även marken t.h. på kartan ner mot Barnhusviken (kvarteret XXI Tegelslagaren). Notera den nymanska repslagarbanan, som löper längs med Reparebansgatans södra sida. Notera också kanalerna i trädgården, troligen ett arv från Schering Rosenhanes tid som egendomens ägare.

Fig. 2. Repartition 1761 mellan ägarna Magnus Ahlström och Hans Wilhelm Grubb. Norr är t.h. på ritningen. Ahlström disponerade den södra mangårdsbyggnaden (M) och tobaksspinneriet (N), Grubb återstoden av den norra mangårdsbyggnaden (A). Ahlström disponerade vidare den östra trädgården (Å), Grubb den västra trädgården (Z). De två ägarna disponerade olika delar av ladugården i väster, såsom stall och fähus. Vissa övriga byggnader var gemensamt ägda, såsom smedja och bagarstuga. Ritning i Stockholms stadsarkiv.

Fig. 3. Det s.k. Drottning Kristinas jaktslott, granne i söder med den Grubbska fastigheten vid Trädgårdsgatan. Huset ägdes från 1770-talet till 1840-talet av assessorn, senare hovrättsrådet Carl Estenberg och hans barn. Byggnaden längst t.h. på bilden med det sneda taket är ett uthus tillhörigt den Grubbska granngården, som i övrigt ligger utanför bilden. Uthuset syns även på fig. 5. Teckning av O. A. Mankell.

Fig. 4. Parti av 1863 års karta. Ännu några få år innan fideikommissegendomen avyttras förefaller Grubbensområdet i det närmaste obebyggt. De enda gårdarna i kvarteret Åkermannen är alltjämt den Grubbska och den f.d. Estenbergska. Den grupp hus som syns på östra sidan av Trädgårdsgatan i kvarteret Traktören är det bekanta värdshuset Mäster Anders, grundat redan på 1600-talet och särskilt känt från Bellmans tid i slutet av 1700-talet. På gärdet norr om Reparebansgatan har den Norra Arbetsinrättningens första byggnader nyligen uppförts. Grubbens trädgård finns ännu kvar liksom kanalsystemet.

Fig. 5. Grubbska fastigheten 1850. Gatan som går t.v. är Trädgårdsgatan, gatan rakt fram är Reparebansgatan. T.h. entrén till Grubbens trädgård. Man kan av fasadernas utformning ana att fastigheten är en sammanbyggning av tre fristående enheter. Färglagd teckning av Gustaf Philip Armfelt. Tillhör arkitekt Fredrik Bernhardt, Linköping.

Fig. 6. Skiss av Gösta och Lisen von Cederwalds våning 1850. Utförd av Gustaf Philip Armfelt. Tillhör arkitekt Fredrik Bernhardt, Linköping.

Fig. 7 (överst). Grubbska fastigheten. Fasad mot norr och Reparebansgatan. Ritning från 1867 i Tekniska Nämndhuset, Stockholm.
Fig. 8 (nederst). Grubbska fastigheten. Fasad mot öster och Trädgårdsgatan. Ritning från 1867 i Tekniska Nämndhuset, Stockholm.

Fig. 9. Smittska huset i sydvästra hörnet av Scheelegatan och Fleminggatan. Teckning av Frans Lindström, troligen på 1890-talet eller några år före husets rivning 1904. Foto Stockholms stadsmuseum.